För drygt ett år sedan infördes Lagen om valfrihetssystem, LOV, för att öka valfriheten i vården. Det är obligatoriskt för landstingen att erbjuda vårdval i primärvården medan kommunerna själva kan avgöra om motsvarande system ska införas inom exempelvis äldreomsorgen. Har LOV inneburit att fler äldre får bestämma vem som ska utföra hemtjänsten? EMIL frågar Acko Ankarberg, som hade regeringens uppdrag att utreda frågan om valfrihetssystem.

Polisen bör stå mitt i gatan och vardagstryggheten, uppmanar EMIL. Visst är det så, konstaterar Helena Bouveng, ledamot i justitieutskottet. Men gatan leder i dag lika mycket till ungdomsrummets dataskärm som till bostadens ytterdörr. Därför måste polisen vara närvarande även på nätet.

Politikerna har ett särskilt ansvar som arbetsgivare i den offentliga sektorn menar Hillevi Engström, moderat riksdagsledamot. Hon tycker det är fel att lagstifta om rätten till heltid men anser att all offentligt styrd och skattefinansierad verksamhet ska erbjuda möjlighet till heltidstjänster.
- Då kan vi också med trovärdighet uppmana näringslivet att ta sin del av ansvaret, påpekar hon.

Nomineringarna inför de allmänna valen brukar inledas med ett rådgivande provval där partimedlemmarna får möjlighet att rösta på sina kandidater. Moderaterna i Södermanlands län bestämde sig för en helt annan väg. De slopade provvalet och utrustade i stället ombuden på nomineringsstämman med mentometerknappar. 
- Det blev en oerhört aktiv och intressant stämma, där ombuden verkligen satte sin prägel på den slutliga valsedeln, konstaterar förbundsordförande Iha Frykman.

Sture Åström vill se en omvärdering av integritetsbegreppet i samband med upprepad brottslighet. Integritet förutsätter förtroende från omgivningen, men han. Därför borde det inte vara orimligt att de som gjort sig skyldiga till upprepade brott kan personövervakas med hjälp av GPS och en så kallad lokator. Metoden är betydligt billigare än ett fängelsestraff och underlättar den dömdes återanpassning till ett normalt liv ute i samhället, resonerar Sture Åström.

"Ska man vara elak kan man säga att förutsättningarna för den polischef som vill leva i en skyddad verkstad är goda. Uppåt är avståndet till riksmyndigheten och ansvarig minister behagligt långt. Nedanför och åt sidorna finns en skyddsvall av förtroendevalda, som kan kritiseras av massmedia men som saknar verklig makt att genomdriva det de själva vill. ", konstaterar Per Dahl efter ett samtal med ordförande och vice ordförande i Kalmar läns polisstyrelse.

En avreglering med tillåten gårdsförsäljning skulle inte äventyra folkhälsan, menar vinodlaren Göran Amnegård. Han påpekar att den samlade svenska årsproduktionen av vin bara motsvarar 10 minuters försäljning på Systembolagen. I stället för att förhala och fördröja beslutsprocessen om gårdsförsäljning borde myndigheter och politiker titta på vinboxarnas framgångsrika lansering i Sverige.

Självklart bör gårdsförsäljning av vin tillåtas! Det menar Annie Johansson (C) och Helena Bouveng (M), riksdagsledamöter från Jönköpings län. De är glada över att regeringens nya alkohollag innebär en utredning av frågan. Kanske finns det alltså en ljusning i sikte för Vretaholms Säteri och de andra vingårdarna som vill vara med och utveckla Sverige till ett riktigt matland - fullt av smakrika upplevelser i både fast och flytande form.

Miljontals kronor av offentliga medel satsas på skärgårdsturism. Men varför är det angelägnare att stödja byggnationen av en konferenslokal eller en investering i cykeluthyrning än att ge driftsstöd till färjetrafiken? Det undrar Jan Hartman, som menar att skärgårdstrafiken bör betraktas som infrastruktur, liksom busstrafik eller vägar på fastlandet. Med ekonomiskt stöd kan offentliga aktörer, tillsammans med näringen, skapa trygga rutter, turtäthet, kvalitet, servicegrad och rimliga biljettpris. Först då kan skärgårdsföretagarna känna den trygghet som krävs för att våga satsa att utveckla sina företag.

Vi måste bli bättre på att ta tillvara invandrares företagsamhet. Många kommer från länder med en starkare företagartradition än den svenska.  Det menar Urban Blomberg som är ordförande i NyföretagarCentrum i Jönköping.

Är kommunerna bättre än staten när det gäller integrationspolitik? Kan regeringens förslag att ge Arbetsförmedlingen ett utökat ansvar för introduktionen av invandrare på arbetsmarknaden göra att färre, inte fler, faktiskt får ett jobb? Det finns ett antal kommuner som lyckats bra med sin integrationspolitik, Gnosjö och Solna kan nämnas som exempel. Kommer de att kunna fortsätta sitt framgångsrika arbete om staten tar över en del av ansvaret? 

- Ja, det är inte där problemet ligger, menar Helena Bouveng, moderat riksdagsledamot från Vetlanda. Hon ser integrationsfrågan som en kombination av lagstiftning och individens egna nätverk.

Sverige låter nästan en fjärdedel av arbetskraften gå outnyttjad. Vi bromsar oss själva genom att inte använda våra resurser och släppa in folk som tänker annorlunda. Sverige missar just nu många tillfällen till framgång och skapande av en större arbetsmarknad. Det är dags att agera nu! Det menar Ivan Daza som grundat de omtalade verksamheterna i Jobbfabriken och Blatteförmedlingen.

När integrationsdebatten rasar i riksmedierna så finns det en plats där man verkar i det tysta och som utmärker sig i positiv bemärkelse: Gnosjö kommun i Småland. För andra året i rad har Gnosjö utsetts till Årets integrationskommun av tidningen Fokus.

- Se inte invandringen som ett problem, manar Moderaternas nya kommunalråd Mikael Palmgren. Han påpekar att invandringen varit en förutsättning för Gnosjöregionens framgångar.

"När får vi se initiativet till en borgerlig skattereform värd namnet, det vill säga lika (låg) proportionell skatt för alla inkomster? Det vill säga rättvis inkomstskatt. Och välfärden mindre en offentlig angelägenhet och mer en privat." Det undrar Hans Holm, nybliven pensionär. Han påminner också om att Sveriges pensionärer inte försörjs av andra än sig själva. De har under sin aktiva tid betalt varje krona av den pension de uppbär.

I Sverige, ett av världens mest jämställda länder, går det tre manliga företagare på varje kvinnlig. Företagandet bland yrkesverksamma kvinnor var betydligt frekventare mellan 1890 och 1940 än vad det är idag. Den finns en seglivad myt om att svenska kvinnor i princip inte arbetade, innan välfärdsstaten kom till deras undsättning. Det är fel. Kvinnor har alltid arbetat, både som anställda och företagare, till en början naturligtvis inom jordbruket. Däremot har de inte alltid fått arbeta i den form de har velat. Istället för att undervisa om radikalfeminismen bör vi studera vår historia, menar Anita Lignell Du Rietz som nyligen kommit ut med en bok med titeln ”Svenskornas företagsamma historia”.

Den svenska allemansrätten står i strid med den europeiska rättsordningen, hävdar Gunnar Wiktorsson, som med sin bok Den grundlagsskyddade myten visar att föreställningen om en urgammal svensk allemansrätt till naturen är just en myt. Han blottlägger något som närmast ter sig som en tongivande akademisk desinformation om allemansrätten.  Frågan fortsätter att skapa diskussion och kommentarer på emilstankar.se.

Turism- och besöksnäringen kan bidra till Sveriges utveckling, konstaterar Patrik Forslund, moderat riksdagsledamot från Dalarna. Men då måste regeringen våga visa politiskt mod, gå före och tydligt sätta ner foten i en nationell strategi där man pekar ut svensk turism som viktig för att skapa nya jobb och en del i att bygga det nya Sverige efter krisen.

Momsreglerna för företag i resebranschen är alldeles för krångliga, menar Johan Delfalk. Johan är delägare i  mötes- och upplevelseföretaget Adventura, som i oktober blev utsedd till Årets Entreprenör i svensk turistnäring 2009. Han tror på utvecklingskraften inom svensk turism, men efterlyser mer riskkapital och enklare regler.

Bättre marknadsföring och mera stolthet är viktiga faktorer om vi ska bli Europas ledande matland - det menar en av Sveriges ledande pr-konsulter inom matområdet, Ingela Stenson, som bland annat arbetat fram Årets Kock- och Caffe Latte-projekten åt Svensk Mjölk. Nu arbetar hon som omvärldsanalytiker på United Minds. Ingela Stenson tycker att svenska matföretagare måste bli bättre på att berätta om sina produkter. Kunderna vill ha deras "storytelling".

I drygt 30 år har svensk sjukvård samlat blodprov från nyfödda till det så kallade PKU-registret. PKU-biobanken är en unik forskningsresurs, men materialet kan också vara intressant i samband med stora olyckskatastrofer eller vid brottsutredningar. 

Är det rimligt att ett forskningsregister kan göras tillgängligt för andra ändamål än just forskning? Nej, säger Magdalena Andersson, riksdagsledamot och ordförande i Moderatkvinnorna, som kräver att reglerna för den svenska PKU-biobanken ska klargöras.