För drygt ett år sedan infördes Lagen om valfrihetssystem, LOV, för att öka valfriheten i vården. Det är obligatoriskt för landstingen att erbjuda vårdval i primärvården medan kommunerna själva kan avgöra om motsvarande system ska införas inom exempelvis äldreomsorgen. Har LOV inneburit att fler äldre får bestämma vem som ska utföra hemtjänsten? EMIL frågar Acko Ankarberg, som hade regeringens uppdrag att utreda frågan om valfrihetssystem.

Turistnäringen omsätter 250 miljarder kronor per år och sysselsätter 160 000 personer. Genom turismen har landsbygden blivit en viktig bas för svensk ekonomi.

Valet avgörs i storstadsområdena, har tydligen även Mona Sahlin sagt. Det är något hon borde äta upp i dag. Enligt TV4 och Politikerbloggen visar de interna mätningarna på en socialdemokrati som närmast är som mörka ruckel i Stockholm/Göteborg/Malmö.

Sveriges yngsta riksdagsledamot är en hårt arbetande centerpartist från Värnamo. Sedan Annie Johansson blev inkryssad i riksdagen 2006 har hon varit med och genomfört en lång rad frihetsreformer, som hon menar har åstadkommit ett värderingsskifte i vårt land. Nu måste Alliansen bli duktigare på att berätta vad man gjort, menar Annie.

Polisen bör stå mitt i gatan och vardagstryggheten, uppmanar EMIL. Visst är det så, konstaterar Helena Bouveng, ledamot i justitieutskottet. Men gatan leder i dag lika mycket till ungdomsrummets dataskärm som till bostadens ytterdörr. Därför måste polisen vara närvarande även på nätet.

Politikerna har ett särskilt ansvar som arbetsgivare i den offentliga sektorn menar Hillevi Engström, moderat riksdagsledamot. Hon tycker det är fel att lagstifta om rätten till heltid men anser att all offentligt styrd och skattefinansierad verksamhet ska erbjuda möjlighet till heltidstjänster.
- Då kan vi också med trovärdighet uppmana näringslivet att ta sin del av ansvaret, påpekar hon.

Nomineringarna inför de allmänna valen brukar inledas med ett rådgivande provval där partimedlemmarna får möjlighet att rösta på sina kandidater. Moderaterna i Södermanlands län bestämde sig för en helt annan väg. De slopade provvalet och utrustade i stället ombuden på nomineringsstämman med mentometerknappar. 
- Det blev en oerhört aktiv och intressant stämma, där ombuden verkligen satte sin prägel på den slutliga valsedeln, konstaterar förbundsordförande Iha Frykman.

Sture Åström vill se en omvärdering av integritetsbegreppet i samband med upprepad brottslighet. Integritet förutsätter förtroende från omgivningen, men han. Därför borde det inte vara orimligt att de som gjort sig skyldiga till upprepade brott kan personövervakas med hjälp av GPS och en så kallad lokator. Metoden är betydligt billigare än ett fängelsestraff och underlättar den dömdes återanpassning till ett normalt liv ute i samhället, resonerar Sture Åström.

Antalet poliser ökar i Sverige. En av dem som handfast ansvarar för att resurserna styrs till optimal brottsbekämpning är länspolismästaren i Jönköping, Gunnar Lindelöw. Han utnämndes 2005, och har arbetat i länspolisorganisationen sedan 1991. Till hans förfogande finns ungefär 700 polisanställda, cirka 500 poliser och 200 civilanställda. De senare har på tio år blivit femtio fler. I hans område bor 335 000 människor i tretton kommuner.

Konstapel Klang med sin sabel och blå poliskappa var kanske inte så bra på cyberbrottslighet. Men han fanns där människorna fanns och visade alla att lag och ordning gällde och att alla skurkar, äppelnallande springpojkar och berusade marknadsbesökare skulle få med honom att göra. I hans bastanta figur urskiljde allmänheten lagens majestät och kände sig trygg.

"Ska man vara elak kan man säga att förutsättningarna för den polischef som vill leva i en skyddad verkstad är goda. Uppåt är avståndet till riksmyndigheten och ansvarig minister behagligt långt. Nedanför och åt sidorna finns en skyddsvall av förtroendevalda, som kan kritiseras av massmedia men som saknar verklig makt att genomdriva det de själva vill. ", konstaterar Per Dahl efter ett samtal med ordförande och vice ordförande i Kalmar läns polisstyrelse.

När kommunalrådet (M) i Växjö gav sig in i debatten om den uppmärksammade domen kring den muslimske mannen som vägrade skaka hand med en kvinnlig chef, blev han överhopad med mail och telefonsamtal. De allra flesta ville tacka honom för att han var så modig. Vad var det då Bo Frank sa? ”I Sverige hälsar vi med handen”. Så lite krävs det för att visa mod i integrationsdebatten. Så mycket återstår innan vi får en öppen diskussion om de riktigt svåra frågorna.

Betyder det så kallade 24-timmarssamhället att vi måste vara beredda att ägna 24 timmar åt knapptryckande och väntan på att någon ska ringa tillbaka? Det undrar Lisa Warsén, som efter vinterns flytt till Öland upplever att begreppet kund håller på att reduceras till fakturabetalare. Bristande kundservice är något som genomsyrar både myndigheter och företag i dag, menar hon.

En avreglering med tillåten gårdsförsäljning skulle inte äventyra folkhälsan, menar vinodlaren Göran Amnegård. Han påpekar att den samlade svenska årsproduktionen av vin bara motsvarar 10 minuters försäljning på Systembolagen. I stället för att förhala och fördröja beslutsprocessen om gårdsförsäljning borde myndigheter och politiker titta på vinboxarnas framgångsrika lansering i Sverige.

Självklart bör gårdsförsäljning av vin tillåtas! Det menar Annie Johansson (C) och Helena Bouveng (M), riksdagsledamöter från Jönköpings län. De är glada över att regeringens nya alkohollag innebär en utredning av frågan. Kanske finns det alltså en ljusning i sikte för Vretaholms Säteri och de andra vingårdarna som vill vara med och utveckla Sverige till ett riktigt matland - fullt av smakrika upplevelser i både fast och flytande form.

Miljontals kronor av offentliga medel satsas på skärgårdsturism. Men varför är det angelägnare att stödja byggnationen av en konferenslokal eller en investering i cykeluthyrning än att ge driftsstöd till färjetrafiken? Det undrar Jan Hartman, som menar att skärgårdstrafiken bör betraktas som infrastruktur, liksom busstrafik eller vägar på fastlandet. Med ekonomiskt stöd kan offentliga aktörer, tillsammans med näringen, skapa trygga rutter, turtäthet, kvalitet, servicegrad och rimliga biljettpris. Först då kan skärgårdsföretagarna känna den trygghet som krävs för att våga satsa att utveckla sina företag.

Kommunikationer är avgörande för om en bygd ska kunna leva och utvecklas. I det avseendet skiljer sig inte skärgården från någon annan glesbygd. Att kommunikationerna till största delen måste ske på vatten eller is, skapar däremot helt andra förutsättningar. Det ställer också andra krav på kunskaper och efter många år av tillfälliga lösningar utreder nu Regionförbundet i Kalmar län vilka behov skärgården har idag och i framtiden.

En ovanligt tidig vinter med mycket snö, har satt transportsystemen i Smålandskustens skärgårdar på extra svåra prov. Kustens enda offentliga svävare finns i den mellersta delen av Tjust skärgård och tar upp till fyra passagerare. Där är den en viktig livlina, men i andra delar av kusten är man helt utlämnad till andra lösningar. Trots att alla verkar måna om en levande skärgård vill ingen egentligen ta ansvar för kommunikationerna.

På helgerna lämnar vi städerna, ger oss ut på de vita vidderna och upplever naturen på ett helt annat sätt än sommarens ljumma klippbad och bärplockning. Sverige är fantastiskt! Men vem har ansvar för att alla delar av vårt land är möjliga att nå även på vintern? Om det frusna vattnet är din enda väg till skola eller arbete och inte bara en inbjudande yta för lördagens långfärdstur på skridskor – vilka krav kan du då ställa på samhället?

Vi måste bli bättre på att ta tillvara invandrares företagsamhet. Många kommer från länder med en starkare företagartradition än den svenska.  Det menar Urban Blomberg som är ordförande i NyföretagarCentrum i Jönköping.

Är kommunerna bättre än staten när det gäller integrationspolitik? Kan regeringens förslag att ge Arbetsförmedlingen ett utökat ansvar för introduktionen av invandrare på arbetsmarknaden göra att färre, inte fler, faktiskt får ett jobb? Det finns ett antal kommuner som lyckats bra med sin integrationspolitik, Gnosjö och Solna kan nämnas som exempel. Kommer de att kunna fortsätta sitt framgångsrika arbete om staten tar över en del av ansvaret? 

- Ja, det är inte där problemet ligger, menar Helena Bouveng, moderat riksdagsledamot från Vetlanda. Hon ser integrationsfrågan som en kombination av lagstiftning och individens egna nätverk.

Talia Svensson i Solna är ett exempel på att det inte bara går att integrera sig i Sverige, som invandrare. Det är också möjligt att etablera sig så framgångsrikt att man hamnar bland de styrande i en av landets största kommuner - och kanske snart i riksdagen!

Sverige låter nästan en fjärdedel av arbetskraften gå outnyttjad. Vi bromsar oss själva genom att inte använda våra resurser och släppa in folk som tänker annorlunda. Sverige missar just nu många tillfällen till framgång och skapande av en större arbetsmarknad. Det är dags att agera nu! Det menar Ivan Daza som grundat de omtalade verksamheterna i Jobbfabriken och Blatteförmedlingen.

För många invandrarungdomar är polisen den kanske allra tydligaste representanten för det svenska samhället. Nu satsar polismyndigheterna för att bli mer integrerade. Men det finns mycket kvar att göra konstaterar Pia Müller som har arbetat som polis sedan 1974 och leder Rikspolisstyrelsens arbete med mångfaldsfrågor.
- Samarbete och kreativitet är viktiga nycklar till framgång, menar hon.

Näringslivet kan göra mer för att öka integrationen i samhället - det menar Fredrik Spendrup, IT-chef för bryggerijätten Spendrups och nyligen utnämnd till Årets Mentor 2009 för sin coachning av två unga invandrarkillar från Skärholmen.

Utan invandring har många tillväxtkommuner ett minskande befolkningsunderlag. Svenska Institutet, med generaldirektör Olle Wästberg i spetsen, storsatsar för att locka fler till Sverige. Vi står inför framtida arbetskraftsbrist. Men frågan om invandring präglas av integrationsdebatten, ett ämne som närmast ”kapats” av extrema åsikter. I dag är det svårt att föra fram kritiska synpunkter utan att samtalet kantrar.

När integrationsdebatten rasar i riksmedierna så finns det en plats där man verkar i det tysta och som utmärker sig i positiv bemärkelse: Gnosjö kommun i Småland. För andra året i rad har Gnosjö utsetts till Årets integrationskommun av tidningen Fokus.

- Se inte invandringen som ett problem, manar Moderaternas nya kommunalråd Mikael Palmgren. Han påpekar att invandringen varit en förutsättning för Gnosjöregionens framgångar.

EMIL tog sina första stapplande steg i början av oktober och har nu övat upp balansen för att kunna möta ett hektiskt och spännande valår 2010. Hoppas du vill vara med på EMILs fortsatta färd. Det gör du genom att vara aktiv i debatten och tipsa EMIL om angelägna frågor och intressanta människor som du tycker bör lyftas fram.

Världens blickar har under några intensiva dagar varit riktade mot Köpenhamn och FN:s klimatmöte. Det finns ett starkt tryck på ledarna för de stora nationerna att ta ansvar och staka ut en färdriktning för framtiden. Klimatfrågan har placerat det politiska ledarskapet i fokus. Hur viktigt är det då att våra politiker på regional och lokal nivå tar på sig ledartröjan i miljöarbetet? Spelar det någon roll vad vi gör här hemma?
- Det lokala ledarskapet är jätteviktigt. Våra gröna satsningar hade nog inte varit möjliga att genomföra utan kommunens starka miljövision, säger Per Bengtsson på Restaurang PM & Vänner i Växjö.

• Upplever du den aktuella samhällsdebatten som allt för storstadsfokuserad?


• Skulle du vilja stanna upp ibland och hinna vända och vrida lite på argumenten innan du bildar dig en egen uppfattning?


• Tycker du att individens frihet och förmåga är viktiga hörnstenar i samhällsbyggandet?
  
  Då kommer du att gilla EMIL.

Det finns mycket intressant läsning på de lokala tidningarnas ledarsidor. EMIL har några favoriter.

Kanske är det dags för regeringen att låta de äldre berätta för de yngre hur inkomstskatten påverkar handlingsutrymmet i vardagen och som tack för hjälpen få en alldeles egen skattesänkning. Annars finns risken att vi får Mona Sahlin som statsminister nästa år utan att någon vet varför.

"När får vi se initiativet till en borgerlig skattereform värd namnet, det vill säga lika (låg) proportionell skatt för alla inkomster? Det vill säga rättvis inkomstskatt. Och välfärden mindre en offentlig angelägenhet och mer en privat." Det undrar Hans Holm, nybliven pensionär. Han påminner också om att Sveriges pensionärer inte försörjs av andra än sig själva. De har under sin aktiva tid betalt varje krona av den pension de uppbär.

"Vi 80-talister uppfattar inte allianssamarbetet som något uppseendeväckande eller tillfälligt. Tvärtom. Alliansen har faktiskt funnits under en stor del av vårt politiskt medvetna liv." Det konstaterar Carl Lundeholm när förbundsordförandena för Ung Allians besöker studenterna i Lund och avslöjar att de trots allt  delar väldigt många åsikter med varandra.

Vad är det som gör att vissa kommuner gång på gång utmärker sig med topplaceringar i olika nationella rankinglistor och utvärderingar? En sådan kommun är Habo, vid Vätterns västra sida, med 10 000 invånare. Habo ligger stabilt förankrad på tio i topp-listan för landets bästa företagsklimat och brukar också hävda sig bra när landets bästa boendekommuner ska utses. På Habo kommuns hemsida kan man läsa: ”I Habo ska människorna känna trivsel, kunna träffas och verka – kort sagt ha en fin gemenskap”. En allmänt trevlig målsättning alltså, som de flesta lokalpolitiker nog kan tänka sig att skriva under på – men vad innebär det i praktiken?

- Alla kan förverkliga sin dröm om man bara vill. Min dröm är att skapa Sveriges bästa vandrarhem och jag vet att jag kommer att lyckas. Så sa 24-åriga Sandra Jansson när EMIL träffade henne strax före sommaren 2009. Några månader senare har hennes nybyggda hotell och vandrarhem tagit emot de första gästerna. Men vägen dit har varit lång och krokig. Det är inte alla som tror på hennes projekt, däribland bankerna som säger nej till lån. Följ Sandra och hennes vandrarhemsdröm på emilstankar.se.

Svenska kvinnor har alltid arbetat. I familjeproduktionen, i jordbruket, inom hantverk och handel. Med industrialismen blev produktionen en del av arbetsmarknaden. Under perioden 1970 till 1990 ökade kvinnors sysselsättning inom den offentliga sektorn. Hälften av kvinnorna i Sverige är i dag yrkesverksamma inom vård-skola-omsorg. En sektor som ända fram till 1992/1993, var stängd för privat företagande.

I Sverige, ett av världens mest jämställda länder, går det tre manliga företagare på varje kvinnlig. Företagandet bland yrkesverksamma kvinnor var betydligt frekventare mellan 1890 och 1940 än vad det är idag. Den finns en seglivad myt om att svenska kvinnor i princip inte arbetade, innan välfärdsstaten kom till deras undsättning. Det är fel. Kvinnor har alltid arbetat, både som anställda och företagare, till en början naturligtvis inom jordbruket. Däremot har de inte alltid fått arbeta i den form de har velat. Istället för att undervisa om radikalfeminismen bör vi studera vår historia, menar Anita Lignell Du Rietz som nyligen kommit ut med en bok med titeln ”Svenskornas företagsamma historia”.

”Äntligen”, utbrast ordföranden för Sveriges Kommuner och Landsting, Anders Knape i ett pressmeddelande när de nya strandskyddsreglerna beslutades av riksdagen. Och han är inte ensam om att ha högt ställda förväntningar på alliansregeringens strävan att förenkla och anpassa skyddet så att de stämmer bättre överens med de olika förutsättningar som finns i landet.

Den svenska allemansrätten står i strid med den europeiska rättsordningen, hävdar Gunnar Wiktorsson, som med sin bok Den grundlagsskyddade myten visar att föreställningen om en urgammal svensk allemansrätt till naturen är just en myt. Han blottlägger något som närmast ter sig som en tongivande akademisk desinformation om allemansrätten.  Frågan fortsätter att skapa diskussion och kommentarer på emilstankar.se.

Strandskyddet har varit omdiskuterat allt sedan de första bestämmelserna kom till på femtiotalet. En översyn av lagen som nyligen gjordes resulterade i nya regler som började gälla den första juli i år. Men vad är det egentligen som gäller nu, har de blivit lättare eller svårare att få bygga vid vattnet? Har växt- och djurlivet fått starkare eller svagare skydd?

Kinesernas stora framgångar som företagare anses vara kopplade till starka och resursrika nätverk. I Sverige litar vi på att de offentliga institutionerna ska stötta och hjälpa. Kruxet är, menar Barometerns politiske chefredaktör Per Dahl, att de ofta vet mer om varandra än om individen som söker stöd för sin idé.

Orättvisa spelregler för svenska lantbruksföretagare fick Karin Hilmér i Mellerud att gå i taket. Med hjälp av ilskan lyckades Karin förändra kommunens livsmedelspolicy. Hon beskriver sig själv som en doer och säger till EMIL att hon nu vill förändra reglerna i hela EU.

Sveriges nya småföretagarparti har avslutat sin jobbkongress och ombuden har återvänt till vardagsbesluten i kommuner och landsting. Somliga socialdemokrater lär få det tuffare än andra att leva upp till de politiska riktlinjerna från kongressen, på hemmaplan.

Turism- och besöksnäringen kan bidra till Sveriges utveckling, konstaterar Patrik Forslund, moderat riksdagsledamot från Dalarna. Men då måste regeringen våga visa politiskt mod, gå före och tydligt sätta ner foten i en nationell strategi där man pekar ut svensk turism som viktig för att skapa nya jobb och en del i att bygga det nya Sverige efter krisen.

Det har aldrig varit så stort intresse för närproducerade livsmedel som nu. Konsumenterna ställer krav på sina butiker och vill veta varifrån maten egentligen kommer och vad den innehåller. Tillfällig trend eller början på något mycket större? Det får väl framtiden utvisa.  Helt klart är i alla fall att frågan om vad vi äter har blivit en het potatis för många kommuner och landsting när det visar sig att mat som serveras i skolor och äldreboenden transporterats runt halva jordklotet.

EMIL har tidigare ställt frågan om Sverige kan bli trovärdigt som det nya matlandet om inte småskaliga svenska vinbönder får samma möjligheter till gårdsförsäljning av sina produkter som kollegorna i andra europeiska länder. Jordbruksministern gav sitt personliga svar på frågan i samband med sitt inledningstal vid Närproducerat på Elmia.

Momsreglerna för företag i resebranschen är alldeles för krångliga, menar Johan Delfalk. Johan är delägare i  mötes- och upplevelseföretaget Adventura, som i oktober blev utsedd till Årets Entreprenör i svensk turistnäring 2009. Han tror på utvecklingskraften inom svensk turism, men efterlyser mer riskkapital och enklare regler.

Kan satsningen på Sverige som det nya matlandet bli trovärdig om inte mat och dryck tillåts gå hand i hand?

Hej Emil och tack för att Du finns!
Ert arbete ger ytterligare en dimension och förstärker det seriösa arbetet som f.n. pågår inte minst genom alliansregeringens försök att vidga möjligheterna för den enskilda individen, betona den enskildes ansvar för sina handlingar och vikten att stödja de kreativa krafterna som bidrar till samhällsutvecklingen.

Genom att lämna Stockholm kan Tommy Myllymäki arbeta på det sätt alla krögare drömmer om.  Nu drar han igång sin restaurangsatsning i Jönköping på allvar. Han tror vi står inför en ny trend inom restaurangbranschen, som bygger på genuina platser och genuina råvaror. EMIL har besökt Tommy Myllymäki , en av landets främsta kockar, på Den Småländska Kolonin i centrala Jönköping.  

Klockan är strax efter halv åtta på morgonen när jag kliver in i Kastrullhäxans kök. Anette Edlund, som häxan heter egentligen, är redan i full gång med att förbereda dagens lunchservering. En första omgång med gyllenbruna raggmunkar är färdiga att lämna stekbordet.

Måltider man minns kan vara dyra och långa, intas i superexklusiva lokaler på dyrt benporslin med bestick av silver, smaka fantastiskt och vara väldigt vackra. De kan också vara alldeles förfärliga men ändå stanna kvar som ett minne av att ha varit alldeles fantastiskt INTRESSANTA.

Bättre marknadsföring och mera stolthet är viktiga faktorer om vi ska bli Europas ledande matland - det menar en av Sveriges ledande pr-konsulter inom matområdet, Ingela Stenson, som bland annat arbetat fram Årets Kock- och Caffe Latte-projekten åt Svensk Mjölk. Nu arbetar hon som omvärldsanalytiker på United Minds. Ingela Stenson tycker att svenska matföretagare måste bli bättre på att berätta om sina produkter. Kunderna vill ha deras "storytelling".

Hur kan vi låta media slå undan fötterna för en angelägen diskussion i en aktuell samhällsfråga? Varför reagerar vi inte när en publicitetslysten Hollywoodfru framställs som själva sinnebilden för helt vanliga småbarnsmammor som vill tillbringa mer tid med sina egna barn?

I drygt 30 år har svensk sjukvård samlat blodprov från nyfödda till det så kallade PKU-registret. PKU-biobanken är en unik forskningsresurs, men materialet kan också vara intressant i samband med stora olyckskatastrofer eller vid brottsutredningar. 

Är det rimligt att ett forskningsregister kan göras tillgängligt för andra ändamål än just forskning? Nej, säger Magdalena Andersson, riksdagsledamot och ordförande i Moderatkvinnorna, som kräver att reglerna för den svenska PKU-biobanken ska klargöras.

Lagom till grillpremiären kom larmrapporterna om de misshandlade danska grisarna. Plötsligt blev det uppenbart att våra marinerade fläskkarréskivor hade haft ett liv. Helt utan danskt gemyt. Suggor i minimala boxar, smågrisar med avklippta svansar och slaktsvin som slogs med hårda plaströr för att skynda sig upp på lastbilen.

Moderaterna vill göra det enklare att rösta, via sms och internet. Bara 45 procent av svenskarna röstade i det senaste valet till Europaparlamentet . Förhoppningen är att valdeltagandet ökar om det finns möjlighet att rösta elektroniskt.

”EU är en stor marknad med en halv miljard invånare som bara väntar på att svenska företag ska upptäcka dem”.  Så tydligt uttryckte sig handelsminister Ewa Björling vid en paneldebatt i Anderstorp i våras. Om handelsministern har rätt finns det mycket att hämta för svenska företag om de bara lär sig utnyttja möjligheterna som EU-samarbetet erbjuder.