Kanske finns det alltså en ljusning i sikte för Vretaholms Säteri och de andra vingårdarna som vill vara med och utveckla Sverige till ett riktigt matland - fullt av smakrika upplevelser i både fast och flytande form.

På den nattöppna bensinmacken kan du köpa obegränsade mängder folköl. Hos den lokala vinproducenten får du inte ens smaka på gårdsvinet, än mindre köpa med dig en flaska hem. Vi förespråkar en fortsatt restriktiv alkoholpolitik men också en logisk sådan. Därför gläds vi åt att regeringens nya alkohollag som presenterades förra veckan innebär en utredning för att se över hur gårdsförsäljning av alkoholdrycker kan ske på ett sätt som är förenligt med EG-rätten, med ett fortsatt svenskt Systembolagsmonopol och utan negativa konsekvenser för folkhälsan.

På grund av förbudet mot gårdsförsäljning av vin har svenska vin- och fruktvinsproducenter halkat efter i tillväxten jämfört med gårdar som säljer andra egenproducerade varor. Idag säljs alltifrån ostar och honung till bröd och bakverk, saft, sylt och fruktmuster som tillverkats på den egna gården av egna råvaror. Ofta görs detta som en del av ett bredare koncept där man erbjuder servering eller övernattning.

Näringen har blivit ett välbehövt tillskott för landsbygdsekonomin och gårdarna har kunnat nyanställa och utvecklas. Det finns en uppdämd potential hos svenska vingårdar som kan utvecklas på liknande sätt. Dessa gårdar kan inte bara locka svenska konsumenter; att resa och bo på vingård i Frankrike och Italien är populärt bland svenska turister och svenska vingårdar skulle kunna erbjuda motsvarande koncept i Sverige.

Gårdsförsäljning av vin bör tillåtas i Sverige för att utveckla landsbygden, öka intresset för lokala producenter och stärka möjligheterna till nya arbetstillfällen på svenska gårdar. Vi menar inte att gårdsförsäljning av vin ensamt löser glesbygdens tillväxtproblem men det är dumt att dämma upp en av många bäckar små.

Förbudet mot gårdsförsäljning gör det svårt för våra svenska producenter att utvecklas trots de för vårt klimat unika frukter och bär som gör svenska viner intressanta även internationellt. Försäljning genom Systembolaget är både krångligt och dyrt. En plockavgift på 50kr per flaska tas ut om inte vinet säljs i svårsålda flerpack.

En viktig fråga är om gårdsförsäljning skulle leda till ökat alkoholmissbruk. Men det finns inga skäl till oro. Vill man dricka sig berusad låter det sig göras mycket billigare och bekvämare på annat håll – exempelvis redan nämnda bensinmackar.

Vi vill fortsatt ha ett svenskt Systembolag och det utredningen nu ska se är hur vi ska utforma gårdsförsäljningen utan att det hotar alkoholmonopolet. I Finland tilläts gårdsförsäljning 1995. Det finska alkoholmonopolet liknar det svenska men ett undantag i reglerna gör gårdsförsäljning av närproducerat vin möjlig.

Självklart bör gårdsförsäljning av vin tillåtas. Gårdsförsäljning skulle ge svenska vinproducenter bättre möjligheter att etablera sig lokalt, utvecklas och kanske tom sätta Sverige på den internationella vinkartan.