- Människor måste känna igen sig i polisen. Det låter politiskt korrekt men jag vill verkligen påstå att jag känner så här med hela mitt hjärta!

Det är en engagerad person som leder Rikspolisstyrelsens arbete med att göra polisen mera integrerad och som inte väjer för den bistra sanning de flesta nog har noterat - att det finns mycket kvar att göra. Alltfler med annan bakgrund än svensk söker till polisutbildningen, men det är fortfarande för få, konstaterar Pia Müller.

- Det vi har lyckats bäst med är jämställdheten.  I dag är mer än 50 procent av de studerande på polisutbildningen kvinnor. För att lyckas förändra en organisation som polisen krävs ett uthålligt arbete där man bestämmer sig för något slags strategi och där det blir fler och fler förebilder. Har man lokalt ett gäng ungdomar som man tror är intresserade av att arbeta inom polisen, ja då måste man satsa långsiktigt och uthålligt på dem, förklarar hon.

Just detta är syftet med de satsningar som sedan en tid tillbaka görs med pengar från justitiedepartementet och EU i Skåne, Västra Götaland och Stockholm. 120 ungdomar med invandrarbakgrund ska lotsas in i polisverksamheten för att förhoppningsvis så småningom utbilda sig och komma tillbaka som "vanliga" anställda. Inte nödvändigtvis som poliser. Myndigheterna runt om i landet behöver också annan personal i t ex receptionerna, förklarar Pia Müller och tar som exempel polisen i invandrartäta Södertälje där personalstyrkan på stationen till största del består av vita män, "50 +". När receptionen plötsligt bemannades med en person med invandrarbakgrund från EU-projeket blev stämningen helt annorlunda, och det var till denne tjänsteman som de flesta sökte sig för att få hjälp.

- Då kan man fråga sig; Om vi ska ge medborgarna den bästa servicen -  då kanske bemanningen inte alltid är den bästa, konstaterar Pia självkritiskt.

Att göra polisen mera integrerad är inte en storstadsfråga menar Pia Müller, även om de EU-projekt som lanserades nyligen tar avstamp där. Frågan är viktig och berör hela landet, och bristerna kan vara svårare att rätta till på en mindre polismyndighet, som anställer färre menar hon.

- Om man har svårt att rekrytera personer med invandrarbakgrund lokalt, ja då kanske man måste hitta nya kanaler för att marknadsföra sig och kanske söka utanför länet! Det gäller att vara kreativ - när polisen letade efter kvinnor med utländsk bakgrund i Stockholm, visade det sig att många fanns inom innebandyn. En nyhet för Pia och hennes kolleger som därmed började köpa reklamplats och finnas med vid matcherna.

Ytterligare en fråga som diskuteras bland poliser runt om i landet är om myndigheten kan komma in i ett tidigare skede, redan i introduktionen av nyanlända och berätta vad svensk polis står för, berättar Pia.

- Det är trist om polisen bara kommer in när något som inte är trevligt har hänt. Vi kan göra mycket nytta och samarbeta med Arbetsförmedling, kommuner och Länsstyrelsen. Det håller på att starta upp men jag tycker absolut att man kan göra mer!

En aspekt är att vissa av dem som polisen marknadsför sig emot kan ha med sig en helt annan syn på polisen.

- Man kommer kanske från en bakgrund där polisen är korrupt och står för helt andra värden än i Sverige och då finns inte yrket på kartan. Men det kan också bero på att vi inte marknadsfört oss på rätt sätt och på rätt ställen, menar hon.

Pia Müller vill betona att integrationsarbetet inom polisen börjat långt före de uppmärksammade konfrontationerna mellan polis och ungdomar i Rosengård i Malmö. Och att det egentligen inte handlar om att polisen ska bestå av ett visst antal personer med annan bakgrund.

- Det handlar om verksamhetsnyttan. Hur professionella vi kan bli och vilken kompetens vi har tillgång till inom språk, kultur och andra intressanta saker. Har vi alla kompetenser med oss in så är det självklart bättre! Det är ett av våra grundvärden att vi ska jobba för allas lika värde och då måste det betyda att vi har detta inkluderande synsätt, att vi har en arbetskraft som representerar det - så är det inte idag.