Årets integrationskommun två år i rad. Hur har Gnosjö lyckats och varför? 

Integration och invandring är väldigt värdeladdade ord, i media men kanske framför allt i hemmen. Frågan är: Varför ser de flesta detta som ett problem och inte en tillgång? För företagen men framför allt för Gnosjö kommun har invandring både på ren flyktingkvot och som anhörighetsinvandring varit en förutsättning för kommunens framgångssaga. Utan den hade företagen troligen inte lyckats lika bra och man kan undra om kommunen ens hade existerat i dag? Nu består kommunen med alla ”nysvenskar” av cirka 9600 invånare, vilket är nära en undre gräns för en kommuns överlevnad. Hur och vad hade vi varit utan dem!?

Man måste dock särskilja invandring som sådan och integreringen. Ren invandring utan integrering har tyvärr skapat stora problemområden i framför allt storstäderna. Alla storstäderna har dem och de florerar i pressen titt som tätt, nästan alltid i negativ bemärkelse. Ett exempel är från Skärholmen där en skola hade 95% invandrare, det kan aldrig bli tal om integration när endast en elev per klass har svenska som modersmål. Hela detta skapar främlingsfientlighet med ryktesspridning, att de ”andra” invandrarna tar jobben och/eller bara lever på bidrag.

Varför har då Gnosjö lyckats så bra? Jag talade redan i början om att jobb är en viktig del. Jobb ger lön och en värdig tillvaro för ”nysvenskarna” - där nästan alla vill göra rätt för sig. Jobb är en del, men nog inte det som skapar integration. Det är mera komplext än så. Språk och acceptans av ”oss” svenskar är det som ger en inträdesbiljett till integrering och plats i samhället. Huvuddelen av de som kommit hit har haft utbildning redan betald från de länder de kommer från, tänk vilken skänk från himlen: ”vi” har egentligen bara behövt investera i dessa personers vidareutbildning, och det är här som jag tror att kärnan till vår framgång finns.

SFI på Gnosjövis är en kombination av utbildning och att samtidigt börja jobba på företag. En eldsjäl bakom detta tror jag är Sven-Åke Falkeby, rektor för vuxenutbildningen här i Gnosjö, han insåg kopplingen och har verkat för att koppla utbildningen som han ansvarar för, med att få sina elever att hitta jobb. Resultaten har ibland varit för bra; statistiken har visat att deltagarna har gått kortare tid på SFI än vad normen säger. Men jag tror att för individerna har det varit viktigare att känna att de kan tillräcklig svenska för att klara jobben och samtidigt få göra rätt för sig än att fylla rätt ruta i statistiken. Gnosjöandan ligger nog även lite bakom det hela, den stipulerar nästan att .. kom gärna hit och du är helt ok bara du vill jobba..

Detta var under högkonjukturen - nu när vi kommit in i en lågkonjunktur som speciellt drabbat Gnosjöregionen, har klasserna åter fyllts med SFI-elever. Detta för att rusta dessa ”nysvenskar” ännu bättre för kommande högkonjuktur. Kommunen har bedömt att trots minskade skatteunderlag så måste vi prioritera språkförståelsen hos ”nysvenskar” så mera resurser har tilldelats SFI.

För att klara av integration krävs det samordning mellan skola, samhälle och företag. Jag tror att Gnosjö kan vara en vägledare, vilket andra redan bedömt oss vara genom att tilldela oss bemärkelsen Årets integrationskommun 2 år i rad.

Nu går vi in i ett nytt år. Det är valår och integrationsfrågan lär bli en av de större i debatten. Vem vet, kanske blir Gnosjö 2010 återigen Årets integrationskommun. Det är i såfall med blandade känslor. Jag vill att fler ska vara Årets integrationskommuner, att "Gnosjömodellen" med sina olika delar ska bli en vedertagen metod som integrerar och för samman människor överallt. Gnosjöandan är vi stolta över och den är vida känd, men den skulle kunna breddas till att också omfatta en lyckad integration.

För att göra Gnosjö till en tydlig förebild för andra borde vi nu samla våra erfarenheter från samhällets olika delar och aktivt verka för att bjuda in företrädare för andra kommuner till vår. Givetvis hoppas jag att också integrationsministern vill komma hit och ta del av våra framgångar.

Med utmärkelsen Årets integrationskommun två år i rad i bagaget har vi bevisat att vi har mycket kunskap att dela med oss av och vi borde ha självförtroende nog att profilera oss lite tuffare. Det skulle på många sätt gynna långt fler än invånarna i kommunen.

Låt våra ”nysvenskar” blomma ut och bli den integrerade resurs som Sverige behöver!