Maria Malmlöf fick föra en lång kamp för att få bygga ett växthus på sin egen mark i skärgården. Länsstyrelsen bromsade i det längsta, eftersom man ansåg att växthuset skulle störa den allmänhet som har fritt tillträde till Maria Malmlöfs mark. Foto: Lina Johansson
Strandskyddet har varit omdiskuterat allt sedan de första bestämmelserna kom till på femtiotalet. En översyn av lagen som nyligen gjordes resulterade i nya regler som började gälla den första juli i år. Men vad är det egentligen som gäller nu, har de blivit lättare eller svårare att få bygga vid vattnet? Har växt- och djurlivet fått starkare eller svagare skydd?
Maria Malmlöf, länsmuseichef i Kalmar län och deltidsjordbrukare på Hasselö i skärgården utanför Västervik, är föga imponerad. Enligt henne har alliansregeringen med lagändringen lagt ett förbud mot nya näringar i skärgårdarna.
- För skärgårdens del ser jag det som om det har blivit en försämring i och med den nya lagen, den kommer att göra det ännu svårare att få bygga på öarna, särskilt för ny näringsverksamhet, säger Maria Malmlöf.
Hon och hennes man har länge varit fritidsboende på ön men planerar nu att bosätta sig permanent. Efter att de för några år sedan köpte en obebyggd gård, har de fått rik erfarenhet av strandskyddsreglerna, som längs med Smålandskusten innebär ett utvidgat, generellt förbud att bygga närmare än 300 meter från vattnet.
- Förut var det fritt att uppföra byggnader för jordbrukets skötsel utan vare sig bygglov eller dispens från strandskyddet, och då kunde vi utan problem bygga två ekonomibyggnader på gården 200 m från stranden, säger Maria.
Svårare få tillstånd
Att föra upp andra byggnader var däremot förenat med desto fler svårigheter. Det märkte de inte minst när de ville bygga ett tjugo kvadratmeter stort växthus för att driva upp grönsaker för försäljning, också tvåhundra meter från vattnet. Maria trodde att ansökan om dispens från strandskyddet bara var en formsak och blev förvånad när de fick avslag med motiveringen att växthuset skulle störa allmänhetens tillträde till marken. Att huset låg i anslutning till ekonomibyggnaderna, långt från vattnet och nedanför en väg, var inget som verkade mildrande. Efter diskussioner och fördjupade förklaringar fick de till slut lov att bygga växthuset men det var ingen enkel process och det tog mycket tid i anspråk.
Med de nya reglerna är det inte längre möjligt att uppföra ekonomibyggnader utan dispens och Maria befarar att det kommer att bli ännu svårare att få tillstånd.
– Lokala politiker har gått ut med att det äntligen blivit lättnader i strandskyddet, men de reglerna gäller bara för insjöarna. För kusten och skärgården har man tvärtom stramat åt regelverket, säger hon.
En stor förändring i och med den nya lagen är att beslutsrätten för dispenser flyttats från Länsstyrelsen till kommunerna, som sedan tidigare handlagt insjöärenden. Men alla ärenden ska fortfarande granskas av Länsstyrelsen, som har möjlighet att pröva och eventuellt häva ärenden som godkänts av kommunerna.
– Det blir mer byråkrati på det här sättet, mer handläggande och granskande och just nu känns det inte som om det blir enklare, men det blir det kanske längre fram, säger Kerstin Ahlberg som är ansvarig för frågan på Länsstyrelsen i Kalmar län.
Ytterligare en förändring är att den nya lagen gör det möjligt att ta viss hänsyn till lokala förhållanden och regionala skillnader. Kommunerna har möjlighet att peka ut områden där man vill att landsbygdsutveckling ska kunna vara ett skäl för att få dispens. Det kan till exempel handla om att skapa attraktiva bostadsmiljöer eller att bygga en ny campingplats för fisketurism. Men den möjligheten gäller endast i inlandet, längs med Norrlandskusten och runt Gotland.
– Smålandskusten är undantagen, för man tycker väl att den blivit exploaterad ändå och att man inte vill ha mer bebyggelse där, säger Kerstin Ahlberg.
Att Smålandskusten skulle vara överexploaterad är något som Maria Malmlöf har svårt att förstå. Kusten och skärgården är glest befolkade och man kan färdas långa sträckor utan att se ett enda hus.
– Den nya lagen hade varit jättebra, om man också hade låtit Smålandskusten omfattas av lättnaderna, säger Maria.
Bofast bebygghelse
Börje Larsson på Boverket, som var med om att ta fram förslaget till den nya lagen, tror inte att skillnaderna kommer att vara så stora för skärgårdens del. Han menar att man fortfarande kommer att kunna ge dispenser där mark redan är tagen i anspråk och för befintliga verksamheter som behöver växa. Problematiken med bofast bebyggelse i skärgården är dock inget man överhuvudtaget berörde i lagförslaget medger han.
– Myndigheterna som fattar beslut har ju inte något tolkningsföreträde, så det är möjligt att det kommer fram vägledande beslut i domstolar senare. Man får helt enkelt se lite var det landar och vad de kommer fram till när lagen tillämpas, säger han.
Maria är dock orolig och hoppas att man ska kunna se över reglerna ännu en gång.
– Jag tyder den nya lagen som att man tycker att det är växter, djur och turister som ska få vara i skärgården, men inte fast boende med näringsverksamhet. Den innebär att vi fått ett förbud att utveckla nya näringar i skärgården. Bara de redan befintliga har möjligt att få växa. Vad detta på sikt kommer att innebära för våra skärgårdar är inte svårt att tänka ut, säger Maria Malmlöf.